Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Högre uppåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
vi här i vårt land leva och länge levat uti, att
växa fast vid jorden och glömma himmelen.
Det är under de stormiga och svåra tiderna för
Guds folk, som det särskilt lär sig att blicka
upp mot himmelen och som dess längtan står
dit. Det är väl därför, som Gud oftast ordnar
det så, att vi få det mer eller mindre besvärligt
härnere, ty endast på det sättet kunna våra
hjärtan lösgöras från det timliga och svinga
sig uppåt mot vårt verkliga hem.
I Kol. 3:1—4 ställer aposteln den maningen
till de kristna: »Om I alltså ären uppståndna med
Kristus, så söken det som är därovan, där varest
Kristus är och sitter på Guds högra sida. Ja,
haven edert sinne vänt till det som är därovan,
icke till det som är på jorden. Ty I haven dött,
och edert liv är fördolt med Kristus i Gud.
När Kristus, Han som är vårt liv, bliver
uppenbarad, då skolen ock I med Honom bliva
uppenbarade i härlighet.» O, vad väl en sådan maning
behöves för vår tids kristna! Om vi verkligen
hava uppstått till ett nytt liv med Kristus, borde
det vara naturligt att söka det som är därovan
och att hava vårt sinne vänt till det himmelska.
Men ack, huru lätt sjunker ej blicken och fäster
sig ej hjärtat vid det synliga härnere! Herren
behöver gång på gång att liksom lyfta upp vårt
hjärta och rikta vår blick uppåt och påminna
oss om vad vi äga därovan. Om vi blott alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
