Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Högre uppåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
glädje tacka Fadern, som har gjort eder
skickliga till delaktighet i den arvslott, som de
heliga hava i ljuset. Ty Han har frälst oss från
mörkrets välde och försatt oss i sin älskade Sons
rike.» Pris ske Gud! Vi kunna redan härnere
instämma med David i den 16 ps. vers 6: »En
lott har tillfallit mig i det ljuvliga, ja, ett arv,
som behagar mig väl.»
Detta arv är varje Guds barns födelserätt.
Liksom man i jordiskt avseende i regel får
mottaga arv på grund av släktskap och sålunda utan
sina egna mödor och förtjänster, så även i Guds
rike. Man födes till arvinge. Prisad vare Gudi
Paulus säger i Rom. 8:17: »Men äro vi barn,
så äro vi ock arvingar, nämligen Guds arvingar
och Kristi medarvingar, om vi eljest lida med
Honom, för att också med Honom bliva
förhärligade.» Ett i sanning underbart ord, som
kommer vår tanke att svindla, då vi tänka på
arvets härlighet och storhet. Att bliva Guds
arvinge och Jesu medarvinge, vad innebär det?
I Hebr. 1: 2 läsa vi, att Gud insatt sin Son till
universalarvinge, till »arvinge av allt». Och att
sålunda vara Sonens medarvinge innebär att få
delaktighet i allt, vad Han äger, Han, genom
vilken Fadern ock har skapat världen.
I Gal. 4:7 talar även Paulus om att
barna-skapet medför arvsrätt. Han säger där: »Så
är du nu icke mer träl, utan son; och är du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
