Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I dvergastein komst eg — paö kernst sä er vill —
()g kannaö lief’ raums-dali ä fjöllum —
En j)eir leggja ä gulliö sitt älög svo ill
Menn aerast viö langdvöl hjä tröllum.
()g dätt er i älfheim’ — En yndi par fest
Eg aldrei gat, dag eöa naetur.
Ad gleyma per mööir, pess bäöu mig ])e/t
Paer brosfögru huldukongs daetur.
I ütlöndum vann eg ei fremd eöa föng
Ne fjärhlut er vaenn se til prifa.
Eitt kvaeöi eg kvaö par, einn söng eg par söng
Eitt siökveld — er pö ä aö lifa.
1901
Mööirin.
I.
Hün ölst upp meö älfum og hindum
A öruddum myrkviöa geim,
Og skögarins kynlegu kindum
Hün kyntist og lek ser meö peim.
Og baerinn var böl undir lindum
Og blaöapak skjöl fyrir vindum
Ef hreggviöri sötti ’ana heim.
I heraöi heiömerkur sveina
Hün hnoss var hvers efnilegs manns,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>