246 dighet, hvartill han drefs af åtskile liga sinnesrörelser, neml, längtan att förvärfva sig änseende åch den ovilr ja han för lång tid tillbaka fattat för | Grefvarne, och som ledde sitt ur” sprung' från följande händelse. Hedvig Stenbock, Grefvens dotter | af samma namn, bade blifvit uppta” gen ibland Drottningens Hof Frök” nar, och påstod företräde framföf Ingeborg Gyllenstjerna, >Grefye JO” | hans Syster, som några år läng! varit vid Hofvet. Denna tvist kort att skärskådas af Förmyndarne, hvil ka, för att gynna hesne, som vär af deras stånd, tvingade Drottninge? att gifva Fröken Stenbock företräde" Men Fröken Gyllenstjerna gick streé ur Hofvet, efter hennes Bröder?” Fohans. och Görans vilje; och 2? svor den förre, att han skulle bä!” | nas detta på hela Grefve-Stånde!? eller ock dö. Det som föranlät Björnclo att för"