154 han deruti förvärfvat :sig någon in” sigt. Han var en god Hofman; som inga andra råd gaf Konungens än dem han visste vara honom behag” liga, utan att understa sig att förestäl- la honom det som kunde lända till Rikets: bästa; för öfrigt bekymrad? han sig föga om de allmänna ären” derna, allenast hans egna voro i godt stånd. För ett sådant uppförandes hölls han, tillika med Medicine Dok toren Wattrang, för den räddaste 1 | hela Sverige. Hoghusen skref hvad man befall te honom, utan att dervid göra nå? gon svårighet, eller framställa de skäl som deremot kunde invändas; hav tyckte det vara bättre, att förnöt8 tiden vid sitt ölstop. Men Lindsköld bör man med mera Mit tecknå, såsom en af då förnämsta ” hufvud» personer i det Sorgespel, som kort derefter sp?” lades. Han hade tillförene upp?" |