216 hålla de öfriga medbörgarne till sit undersåtliga ' pligt emot Ojverheteth samt att dömma de tvistigheter , 508 imellan Konungen och de andra Stål” den kunde yppas. Men som denna sjelftagna myn” dighet ingalunda öfverensstänide med den föreslagna Regeringsformen, så framställdes denna fråga för vågra 2 Ständernas Deputerade: om den myt dighet, som Senaten sig tillvälladex var enlig med Rikets lag? Sedan de Deputerade rådslagit häröfver, föl” klarade de, : att Konungen väl vort förbunden, att regera sina undevsått” ve ved Råds Råde; men dock funtt män icke i lagen, att Senaten vort något särskilt Stånd; som borde naft va sitt rum imellav Konungen och d ändra Ständerna , och att man föröl” vigt så borde. förstå Rådets gåromålt att. den Kongliga högheten ej deth lede vågot förfång. Detta