Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter måttet af hans verkliga behof, hans sannskyldiga
förmåga att an vånda den.
Men den tiden är långt, långt borta, säga, med
ett småslugt leende, säkert de flesta som läsa dessa
rader — och vi tro så med. Besynnerligt likväl, att
den skall synas så aflägsen i ett fall, då den i ett
annat är midt ibland oss eller rättare vi midt inne i
den. Förflytta vi oss från det politiska området till
det sociala, till nmgängeslifvet: hvem uppträder der
med rättigheter? Hvem blyges ej att påyrka dem,
äfven om deras förbiseende der skulle i tysthet
harma honom? Hvem ordar deremot icke om sina
skyldigheter och visar i hvarje stundens handling att
han erkänner sådana? Och det är just derigenom
um-gängeslifvet är möjligt, just derigenom det får sin
trefnad, sin lika, men begränsade frihet för alla.
Huru länge skall den enskilda menniskan och den
offentliga vara och förblifva två olika väsen?
Jemnlikhet: Också ett föl trop, som gör sin rund
kring den gamla verlden, dit det ljudåt öfver från
den nya! Oskiljaktig från Friheten är Jemolikheten,
säga somliga, andra hysa sina tvifvel härom, ja, tycka
sig i all tysthet finna att de båda se te m ligen
oförenliga ut; för andra åter finns det två slags
jemnlikhet : den politiska eller sociala och jemnlikheten
inför lagen, som de kalla det. Den förra hålla de
mindre på, den senare deremot anse de för
samhällenas grundföste. Låtom oss tillse hvad
betydenhet hvar och en af dessa särskilda meningar kan
hafva.
Till en böljan måste vi då hafva afgjordt
huruvida Jemnlikhet är en förnuftslag för menniskan,
rubbad i alla tider af dennas mot förnuftet stridiga
böjelser m. m., och som det derföre är vår pligt att
söka återförskaffa dess förlorade herravälde, eller om
den är ett de menskliga lidelsernas, det menskliga
oförnuftets påfund.
Den verldsordning som beherrskar oss, den yttre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
