Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilket faller af sig sjelft, utan till jemnlikhetens
förkofran; då måste de uppåtsträfvande krafterne
ned hållas, den supremati deras inneboende makt
oaf-visligen påkallar omöjliggöras eller åtminstone
för-svåras och, der den träder i dagen, anfallas ooh
kullkastas med ett ord: frihetens verkan är att allt
utvecklas efter anlag och kraft och således att
ingenting blir jemnlikt annat än det obetydliga, vanmäktiga.
Jemnlikhetens verkan är att friheten, öfverallt der
den sträfvar att höja sig, att bereda sig utrymme för
högre handling, neddrages, sammanpressas, inskränkes
till den lägre verksamhet som passar i stycke med
allmänna jemnhöjden.
Än Amerikas Förenta Stater! Än Schweitz!
utropar här säkert mången; finnas icke der friheten
och jemnlikheten förenade i den broderligaste
en-drägt?
Låtom oss litet närmare taga den saken i
betraktande. Jemnlikheten: ja, den finns der
onekligen, så som den kan finnas i ett nutidens samhälle,
d. v. s med betydande modifikationer och en smula
44på papperet44 som man säger. Mulatten eller
Negern, som skjuter sin dragkärra på NewyorkB eller
Bostons gator har visserligen, enligt tryckta, allom
bekanta urkunder, samma politiska och sociala
rättigheter som millionären, bakpå hvars vagn han
emellanåt står, eller statssekreteraren eller generalen, men
i tillämpningen tar sig den der jemnlikheten allt bra
ojemnt ut både i det offentliga och enskilda lifvet.
Negern blir ändå alldrig hvarken Statssekreterare
eller General, knappast millionär, och om han, mot
förmodan, någon gång skulle bli detta, gifva
millionerna honom bestämdt icke den ställning, de
förläna andra, och detta är helt naturligt, ty otaliga
exempel visa att Yankeen i allmänhet alldeles icke,
han mer än andra, är någon synnerlig vän af hväd
vi vilja kalla jemnlikheten nedåt, utan egehtligen af
den, som rör sig uppåt och på det hela icke är nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
