Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anm. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.19
Anm. 10.
17: 32 — — livad det är, som står i dessa
relationer, är oss obekant.
Detta träflar in på Kant, men opponenten misstar
sig mycket, om lian tror, att det passar in på mig. Det
är opponenten, som står på Kants sida i det, som här
utgör sjelfva tvistämnet, och det är icke jag. Kant fick
just sitt obegripliga »Ding an sich» genom att icke gifva
det behöriga erkännandet åt relationen. Kant faun genom
undersökningen af kunskapsförmågan och hennes
verksamhet, att när vi känna tingen, så känna vi dem
endast genom deras relationer. Deri hade Kant onekligen
rätt, och den boströmska filosofien har erkänt detta
ge-nom läran om alltings relation till sjelfmedvetandet
såsom förutsättning för kunskapens möjlighet. Men sedan
Kant kommit till denna iusigt. behöll han derjemte den
meningen, att hvad tinget egentligen och i sig sjelft
vore, det vore det icke i relation, åtminstone icke i
relation till sjelfmedvetandet,. och relationerna äro således
icke värdiga och kapabla att uttrycka, hvad tingen
egentligen äro. Man har alltså icke att räkna relationen in i
tingets egentliga väsen, och derför kan det t. ex. hända,
att när man har allt hvad som bevisligen ligger i Guds
väsen, så är det ändå icke sagdt, att man har fått med
Guds existens, ty existensen är en relation till
medvetandet och således ett påhäng till väsendet sjelft, och är
då något, som kanske i detta fall icke kommit med.
När man vill ha reda på hvad väsendet är, skall man
således taga bort alla dess relationer, särskildt den till
medvetandet, men att säga hvad tinget är, och som det
icke är i relation, är mycket riktigt omöjligt, enär sjelfva
varat är en relation, och förutsätter en relation till
sjelfmedvetandet, och das Ding an sich blir sålunda absolut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
