Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anm. 70 - Anm. 71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
skulle nu, mot all förmodan, en läkare komma i det
läget, att han tänker: det är sannolikt, att jag kommer att
på grund af eget beslut döda honom; så är det gifvet,
att så länge det blott för honom är sannolikt, så är han
ännu icke öfvertygad, att motsatsen är omöjlig, och då
kan han också välja motsatsen, och bör det ock, ifall
han, såsom jag hoppas, dermed anser sig handla ädlare.
— En annan sak är, att ju osannolikare en god
möjlighet är, desto större är frestelsen att icke välja den:
desto större är segern, om valet ändå sker: men gränsen
mellan pligt och icke-pligt rubbas icke af blotta
sannolikheter, eftersom de icke flytta de subjektiva
möjligheternas gräns.
Anm. 71.
90: 30. Det nia vara godt och väl, att nian
framhåller, att inan för att handla moraliskt skall följa sin
öf-vertygelse, men man måste på samma gång äfven angifva
någon norm, efter hvilken denna öfvertygelse har att rätta
siq.
Har jag då icke angifvit en sådan norm? Det bästa
möjliga är det, som under förhandenvarande
omständigheter trognast afspeglar förhållandena inom den eviga
verlden. Den eviga verlden sjelf, af hvilken hvarje
men-niskovarelse i sin ande bär en bild, den hon börjat
varsna, så snart man kan tala om, att hon har någon pligt,
är således den urbild, efter hvilken vi skola rätta våra
handlingar. Denne urbild är evig och orygglig, och då
jag medger möjligheten att känna den, ser jag icke, att man
behöfver klaga öfver saknad af en norm för öfvertygelsen.
()ch har väl den boströmska filosofien någon annan norm
än den?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
