- Project Runeberg -  Ännu en million anekdoter /
170

(1868) [MARC] Author: Carl-Henrik Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den fruktlösa varningen - Qvalifikationen - Vaker och beder!

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den fruktlösa varningen.

En krögerska hade länge med förtrytelse sett att en
af hennes kunder plägade taga mycket socker till kaffet.
En dag sade hon för att vänja honom ifrån missbruket:
"Det är inte helsosamt att äta mycket socker." — "Det
var bra," sade kunden i det han tog en grabbnäfve, "för
jag är just ledsen vid lifvet."

*



Qvalifikationen.

Wieselgren omtalar i sin Smålands beskrifning en
komminister i Nöttja, S—, som blef hängd på Jerntorget
i hufvudstaden år 1748 för efterapning af bankosedlar.
Den dagen straffet verkställdes yttrade en bankokommissarie
till den celebre biskop Serenius i Strengnäs: "Nu
för tiden, herr biskop, hänger man prester." — Biskopen
svarade hastigt: "Ursäkta, min vän, han hänges ej såsom
prest, utan som bankokommissarie."

*



Vaker och beder!

Då kardinal Wiseman ännu icke var något annat än
predikant vid sardinska kapellet i London kom en dag
en from rättrogen och knäböjde för honom vid biktstolen.
Efter erhållen absolution drog han sig tillbaka i ett hörn
af kyrkan och fördjupade sig i bön. Då han slutligen
steg upp blef han varse att hans hatt var försvunnen,
och oaktadt mycket letande kunde han dock icke
återfinna den. Då återvände han till dr Wiseman. — Min
far, sade han till honom, jag har förlorat min hatt. Jag
fruktar man har stulit den. — Och hvad gjorde ni när
man tog den? — Min fader, jag bad. — Ah, min son,
svarade doktorn med sitt fina leende, påminn eder
evangelii ord, som säger oss att vi böra vaka på samma gång
vi bedja.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:30:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anmilan/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free