Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Första delen
- Nytt hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nytt hem.
Anna Svärd var säkert skapad för att gå omkring med kramsäcken. Hon hade den rätta blicken för vad som helst borde bjudas kunderna. Det hade aldrig hänt henne, att hon hade lagt i sin påse en vara, som inte gick att sälja. Kom hon in på ett ställe, där man inte ville göra handel, gick hon sin väg utan att vara obehagligt envis. Råkade hon på sådana köpare, som tyckte om att pruta, så lät hon dem få sin vilja fram och såg lagom ledsen ut, för att de skulle
tro, att de hade gjort en god affär. Till på köpet var hon
fullt hederlig. Hon bjöd aldrig ut ett stycke tyg, som var
malätet eller sjöskadat. Om en silkeduk hade legat i påsen
så länge, att den hade blivit bruten i vecken, så visade hon själv på felet och sålde bort den för rakt ingenting.
Det råder inte minsta tvivel om att Anna Svärd skulle ha skapat sig en liten förmögenhet, om hon hade fortsatt med handeln. Men från den dagen, då hon hade mött Karl-Artur Ekenstedt på landsvägen, hade en stor förändring försiggått med henne. Hon hade på intet sätt blivit mindre förslagen, mindre beräknande, mindre vaksam. Det var endast så, att dessa goda gåvor, som förut hade hjälpt henne att förtjäna sin bärgning, alltsedan dess trädde i tjänst hos kärleken. Hon undrade många gånger själv över att hon förut hade varit så ivrig att tjäna pengar. Var det verkligen hon, som hade stått på marknader och varit lycklig över varje kund, som hade närmat sig? Var det hon själv, Anna Svärd, som hade vandrat kring landet och inte tänkt på annat än att lägga slant till slant? Det var förunderligt och otroligt. Men på den tiden hade hon inte vetat vad som var det viktiga i livet.
De nygifta hade stannat ett par dagar i Medstubyn, men tidigt på onsdagen hade de givit sig i väg, och på fredagens eftermiddag kom de körande till Korskyrka, nöjda och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:30:17 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/annasvard/0072.html
