Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Marknadsprästen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARKNADSPRÄSTEN
mötes. Kvinnan, som satt i ryssen, kände igen min
brorsdotter, jag hörde hur hon ropade på henne. Men då barnet
skyndade emot henne, lutade hon sig fram, fattade om
flickan och drog opp henne i ryssen. Karl-Artur smällde
till med piskan, hästen satte av. Och på det sättet, kusin,
förde de bort barnet mittför mina ögon, kan jag säga.
— Är min flicka borta?
— Och jag stod där hjälplös. Jag kunde inte ta fatt dem.
Alla hästar på Hedeby är långt borta i skogen på
ved-köming.
— Men mina hästar då?
— Jo visst, kusin. Jag påminde mig, att de fanns, och
som saken gällde kusin Charlotte likaväl som mig själv,
så tillät jag mig att befalla kusins kusk att sätta för. Jag
stod och väntade på ätt han skulle köra fram, då jag såg
kusin och Amelie komma gående. Kusin behöver inte alls
vara orolig. Barnet ska snart vara här igen. Nå, se där har
vi hästarna!
Han ämnar skynda bort till åkdonet, då Charlotte griper
honom i ärmen.
— Kusin Adrian, vänta ett ögonblick! Kan inte jag få
följa med?
Baron Adrian blir röd över hela ansiktet. Men med den
franka öpenhjärtighet, som utmärkte honom i ungdomen,
vänder han sig till Charlotte.
— Kusin Charlotte behöver inte vara rädd. Jag ska skaffa
barnet tillbaka, om det så ska kosta mitt eget liv. För tusan,
här har jag gått och småskämts hela veckan. Jag vill gärna
visa kusin Charlotte min tacksamhet för att jag inte kom i
tillfälle att sända bort flickstackarn.
— Ack, kusin Adrian, säger Charlotte, det är visst inte
för den sakens skull, som jag vill följa med. Men det är
så med mig. Jag vill inte tro på det värsta. Det är först nu,
då han har stulit min lilla flicka, som jag förstår hur illa
det står till med Karl-Artur. Låt mig få följa med, så att
jag kan få tala med honom!
271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
