Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Marilla fattar sitt beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sträng och fordrande matmor, och avskedade tjänsteflickor
hade fasliga saker att berätta om hennes kitslighet och hennes
häftiga humör samt hennes talrika familj av näsvisa och
ondsinta barn. Marilla kände ett stygn i sitt samvete vid tanken
på att överlämna Anne åt denna dams ömma omsorger.
— Tack, jag går väl in, då, så få vi närmare talas vid,
sade hon.
— Vem är det som kommer här på stigen, om inte
självaste fru Blewett! Det var då lustigt! utbrast fru Spencer
och förde sina gäster från förstugan in i förmaket.
Här inne slog emot dem en kyla så stark, som om
luften så länge silats genom de mörkgröna, tätt fördragna
spjeljalusierna, att den mistat varje uns värmeden någonsin ägt.
— Det kan man kalla tur; nu kunna vi ju göra upp
saken med detsamma. Sitt ned i fåtöljen, fröken Cuthbert.
Anne, sitt här på puffen och skubba dig inte mot
överdraget!... Låt mig få ta era hattar. Flora Jane, gå och sätt på
tevatten och lägg upp kringlor. God afton, fru Blewett! Vi
talade just om sådan tur det var, att ni tittade in. Får jag
presentera damerna för varandra — fru Blewett, fröken
Cuthbert. Förlåt om jag försvinner på ett ögonblick! Jag glömde
säga Flora Jane, att jag har en plåt med bullar i ugnen.
Fru Spencer ilade beskäftigt ut efter att ha hissat upp
de gröna persiennerna. Anne satt stum och orörlig på
puffen, med händerna hårt hopknäppta i knäet, och stirrade
på fru Blewett liksom förtrollad. Skulle hon lämnas bort
till den där kvinnan med de skarpa kindknotorna och de
vassa ögonen? Hon kände, hur någonting stockade sig i
hennes hals, och hennes ögon svedo. Hon började just bli
rädd, att hon inte skulle kunna hålla tillbaka gråten, då fru
Spencer återvände, varm och strålande, fullt kapabel att taga
varje svårighet, andlig eller materiell, i övervägande för att
därefter ogenerat lösa den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
