- Project Runeberg -  Anne på Grönkulla /
70

(1909) [MARC] [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Annes uppfostran börjar - IX. Fru Lynde blir slagen af fasa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Violetta. De skulle bli så stötta, om jag gjorde det, och
jag vill inte såra någons känslor, om det också bara ä’ en
liten glasdörrflicka eller en liten ekoflicka. Jag får tänka på
dem litet varenda dag och skicka dem en slängkyss.

Anne skickade med fingerspetsarna ett par slängkyssar
förbi körsbärsblommorna, stödde kinden mot handen och gav
sig hän åt behagliga vakna drömmar.

IX.
FRU LYNDE BLIR SLAGEN AV FASA.



Anne hade vistats fjorton dagar på Grönkulla, innan
fru Lynde infann sig för att taga henne i betraktande. Man
måste emellertid göra fru Rachel den rättvisan, att felet var
inte hennes.

Ett svårt och för årstiden oförklarligt anfall av influensa
hade tvungit den goda damen att hålla sig inom fyra
väggar alltsedan hennes sista besök på Grönkulla. Fru Rachel
var högt sällan sjuk och hyste ett utpräglat förakt för
människor som voro sjuka, men influensa, det medgav hon, var
ej lik någon annan sjukdom på jorden och kunde endast
tolkas som en av vår Herres särskilda straffdomar. Så fort
hennes doktor tillät henne att sticka näsan utom dörren,
skyndade hon emellertid upp till Grönkulla, nära att spricka
av nyfikenhet att få se Matthews och Marillas nya
barnhemsbarn, angående vilket en mängd gissningar och anekdoter
redan voro i svang i Avonlea.

Anne hade på bästa sätt använt varje vaket ögonblick
av dessa fjorton dagar. Hon var redan bekant med varje
träd och buske på platsen. Hon hade upptäckt, att en stig
löpte ut från köksträdgården och fortsatte inåt lummiga hagar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 30 12:11:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/annepagran/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free