Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Glada förväntningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Glada förväntningar.
1amna som de en -ång hade. Men vi låtsa, att älvorna tappade
den en gäng. dä de hade bal. så att vi kalla den älvornas spegel.
Matti,ew har lovat göra oss ett bord Den 1,11a runda
dantmen inne i herr Barrys hage kalla v, for Klaroga. Dar
har lav suttit och läst i boken, son, Diana har lana mig. Del
var en bra spännande bok. Marilla. Där var fem fr,are, son,
tävlade om hennes hand - hjältinnans jag skulle vara
glad om jag bara hade en. Hon var mycket vacker och hon
lek genomgå stora prövningar. Sä fort det hände henne nå-
gonting, sä svimmade hon... Det vore rohgt att kunna
svimma, säg, Marilla? Det vore sä intressant. Menjag ar
fasligt frisk av mig, fastän jag ar sa mager. Jag tycke, for
resten, att jag häller på att bli fetare, eller hur? Varenda
morgon, när jag stiger upp, sä tittar jag pa imna aimbagar
för att se efter, om där inte kommer några gropar.
Diana håller på att få en ny klänning - den sys med
halvkorta ärmar. Den ska hon ha på utfärden. Ack, måtte
det bara bli vackert väder nästa onsdag! Jag tror inte jag
vore i stånd att övervinna den sorgen, om någonting hände,
som hindrade mig från att vara med om utfärden. Nog skulle
jag överleva det, förstås - men jag skulle sörja gräsligt...
Tänk, de skola ro ut i båtar på Mörka, speglande vågen, och
det blir glass — det har jag redan talat om. Jag har aldrig
smakat glass. Diana försökte förklara, hurdant det var, men
glass måtte nog höra till de saker, som man inte ens kan
göra sig en föreställning om . ..
— Anne, jag har sett på klockan, och du har nu pratat
i tio minuter, sade Marilla. - Nu skulle det verkligen vara
intressant att se, om du kan tiga lika länge.
Anne teg — nästan lika länge. Men under den åter-
stående delen av veckan talade hon om utfärden, tänkte på
utfärden och drömde om utfärden. På lördagen regnade det,
och hon råkade så småningom i ett sådant tillstånd av oreson-
104
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
