Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Annes bekännelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Annes bekännelse.
_ Anne, broschen är borta. Du har själv medgivit, att
du Var den, ’som senast hade tag i den. Vad har u gjort
med den? Säg mig genast sanningen? Har du tagit
°Ch ’L^Nej^det har jag inte, sade Anne högtidligt och mötte
öppet Marillas vredgade blick. - jag tog aldrig broschen ut
ur ert rum, och det är sanningen, om di sa skulle leda mig
till schavotten - fastän jag inte riktigt vet, vad schavott ar.
Däl’ tn^dfiTni ju» var blott avsett att ge eftertryck
åt hennes försäkran, men Marilla tog orden som ett uttryck
av trots. tror, att du narrag för mig, Anne, sade hon
skarpt. - J&ag är säker därpå. Säg nu ingenting mera, forran
du är beredd att tala om hela sanningen. Oa upp pa di
rum och stanna där, tills du är villig att bekänna.
- Ska jag ta ärterna med mig? frågade Anne ödmjukt.
— Nej, jag spritar dem själv. Gör som jag sa!
När Anne hade avlägsnat sig, gick Marilla omkring och
skötte sina kvällssysslor i en ganska bekymrad sinnesförfatt-
ning. Hon var ledsen över sin dyrbara brosch. Tank, om
flickan hade tappat bort den?... Och hur elakt av henne a
neka till att ha tagit den, då det ju var klart, att hon maste
ha gjort det. Och ljuga med så oskyldig uppsyn!................
— Jag vet inte vad jag skulle önska hade hänt förr an
just detta, tänkte Marilla och spritade nervöst sina ärtskidor.
- Inte har hon tagit den för att stjäla i vanlig mening, det
förstår jag nog. Men hon har tagit den för att leka med
den eller »låtsa» någonting, som hon alltid brukar... Hon
måste ha tagit den, det är solklart, för det har inte varit en
levande själ inne på rummet utom hon, tills jag gick upp dit
på kvällen. Broschen är borta, det är inte tu tal om det.
Hon har väl tappat bort den på något sätt och törs nu inte
108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
