- Project Runeberg -  Anne på Grönkulla /
131

(1909) [MARC] [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En storm i ett vattenglas.
jag han gör, för hon sitter ensam. Kom tillbaka, jag ber dig,
söta, rara Anne!
— Jag skulle göra nästan vad som helst i världen för
dig, Diana, sade Anne sorgset. — Jag skulle låta slita mig
lem från lem, om jag kunde göra dig en tjänst därmed. Men
det här kan jag inte göra, så be mig inte om’et. Du bara
gör mig upprörd.
— Men tänk på allt det roliga du går miste om, klagade
Diana. — Vi ska bygga ett så’nt vådligt trevligt nytt hus nere
vid bäcken, och vi ska spela boll i nästa vecka. Du har
aldrig varit med om att spela boll, Anne — det är så gräs-
ligt spännande. Och vi ska få lära oss en ny sång, Jane
Andrews håller redan på med att öva in den. Och Alice
Andrews har lovat att låna oss en ny rolig bok att läsa högt,
när vi sitta ute i det gröna — du som är så kär i högläs-
ning, Anne.
— Men ingenting förmådde beveka Anne. Hennes beslut
var fattat. Hon ville inte mera gå tillbaka till skolan och herr
Phillips, och det sade hon Marilla, sedan hon kommit hem.
— Dumheter, sade Marilla.
— Det är inte några dumheter alls, sade Anne och be-
traktade Marilla med högtidliga och förebrående ögon. — För-
står inte Marilla, att jag har blivit förolämpad?
— Minsann om jag orkar höra det! Du går i skolan
precis som vanligt i morgon.
— Ne-ej, då. — Anne skakade milt på huvudet. - Jag
går inte tillbaka dit, Marilla. Jag ska läsa på mina läxor
hemma och vara så snäll som det nånsin är mig möjligt och
sitta tyst hela tiden — om det går, förstås ... Men till skolan
går jag inte tillbaka, det kan jag försäkra.
Marilla såg någonting liknande oböjlig halsstarrighet titta
fram ur Annes lilla ansikte. Hon förstod, att det skulle bli
131

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:30:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/annepagran/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free