Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Annes kria.
för - för - ja, jag vill minnas hon sa’ hönshjärnor... Vad
tycker du?
Sålunda uppstod »historiska klubben». Medlemmarna ut-
gjordes till en början endast av Diana och Anne, men snart
upptogos även Jane Andrews och Ruby Gillis jämte ännu ett
par andra, som kände, att deras fantasi behövde uppodlas.
Inga pojkar ägde tillträde, ehuru Ruby Gillis för sin del trodde,
att klubben skulle vinna därpå; och varje medlem skulle dikta
ihop en historia i veckan.
— Det är förfärligt intressant, må Marilla tro, berättade
Anne hemma i köket. — Varenda flicka får läsa sin historia
högt, och se’n diskutera vi om dem. Vi ska förvara dem
alla under lås och insegel och se’n läsa dem högt för våra
avkomlingar. Alla ha vi fina signaturer. Min ä’ Rosamunda
Montmorency. De andra flickorna ä’ också riktigt styva ...
Det förstås, Ruby Gilllis har mycket kärlek i sina historier,
och det är en krydda, som man ska spara på, tycker jag...
Jane har aldrig någon alls, för hon säger, att sådant låter så
idiotiskt, när man se’n ska läsa det högt. Hennes historier
äro rysligt förståndiga. Diana har för många mord i sina.
Hon säger, att nästan alltid så vet hon inte, vad hon ska
göra med sina personer, och därför så har hon ihjäl dem på
ett eller annat sätt för att bli utav med dem. Jag får för det
mesta ge dem idéerna, men det är inte svårt, för jag har tu-
sen gånger fler än jag själv behöver...
— Ska något tokigt vara, så föredrar jag, att ni läsa
historier, sade Marilla. — Men ska ni nu också själva sätta
ihop dem, så flyger väl det lilla vettet, ni ha, alldeles bort.
— Åh, tycker någon det! sade Anne helt förnärmad. —
Vi äro för resten så noga med att alltid lägga in en moral —
det håller jag strängt på. Alla de snälla få sin belöning, och
alla de stygga sitt rättvisa straff. Moralen är ju huvudsaken,
det förstår nog Marilla .. . Jag läste nyligen högt en av mina
229
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
