Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIX. Faster Josephine som välgörarinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Faster Josephine som välgörarinna.
Klänningen är rysligt trevlig, Diana, marinblå och sydd så
nätt. Marilla syr alltid mina klänningar nätt nu för tiden -
hon säger, att Matthew ska inte behöva gå och beställa dem
hos fru Lynde... Det är så roligt. Det är mycket lättare att
vara snäll, om man har nätta kläder - åtminstone är det
lättare för mig. Men för dem, som ä’ snälla av naturen, gör
det nog detsamma.
Men Matthew sa’, att jag var tvungen att ha ny kappa,
och då köpte Marilla ett vackert stycke blått kläde, och det
sys av en riktig sömmerska i Carmody. Kappan ska’ bli fär-
dig om lördag kväll, och jag törs inte tänka på mig själv,
när jag om söndag kommer gående uppför kyrkgången och
har både kappan och klänningen på mig, för jag tror inte det
är rätt att fästa sina tankar vid sådant. . . Men det dyker upp
ändå, mot min vilja. Och en ny mössa köpte Matthew åt
mig, den dagen vi voro över till Carmody. Den är av blå
sammet, med en silkessnodd om och små tofsar som dingla...
Ja, jag vet nog, att Marilla säger, att man inte ska tänka så
där mycket på kläder, men det är ju så förfärligt roligt att få
någonting nytt ibland . ..
Marilla gav Anne lov att få fara till staden, och man
gjorde upp på så sätt, att herr Barry skulle skjutsa flickorna
dit den följande dagen. Som det var trettio kilometer till
Charlottetown och herr Barry ville fara och komma åter på
samma dag, måste avfärden ske mycket tidigt. Men för Anne
ökade detta endast nöjet, och tisdag morgon var hon uppe
före soluppgången. En blick ut genom fönstret sade henne,
att dagen skulle bli vacker, ty den östra himlen bortom spök-
skogens furor stod silverskimrande och utan ett moln. Genom
gläntan mellan trädstammarna sågs ett ljus tindra i Tallbackens
västra gavelfönster, ett tecken till att även Diana var uppe.
Anne var klädd, när Matthew hade fått elden att brinna,
och hon hade frukosten färdig, när Marilla kom ned. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
