Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och till och med plundrades och ufjagades. Uppmårksamhet
måste fåsta sig yid den elegans, hvarmed många af
dem utmårka sig och i de, i hårdaste stenslag, inbragte
hål, hvilka aro merendels cirkelrunda. Man kallar dem i
orten tidt stridsklubhor och de hafva åfven efter den tidens
behof varit dertill anvåndbara. I dessa hål fastade man
långre och kortare skaft alt efter krigarns eller jågarns
styrka och klubbans storlek. Alla dessa verktyg tjente
icke ensamt till vapen samt krigets och håmndens bragder,
utan till bruk af yxor, hamrar, knifvar, hyflar m. m.; torde
dock, som sagan formåler, hos det åldsta folket yarit åfven
deras vanliga anfalls- och forsvars-medel. Dessa vapen
och verktyg mås te man tillskrifva en så hog ålder, att de
i dem vidhåftade skaft redan af tiden blifvit forstorda, men
sjelfva stenarna, hvilka dertill anvåndes, såsom stenyxor,
hyflar, klubbor, och de stenredskaper, hvarmed de
forst-nåmnde hvåssades, trotsa tidens åverkan, finnas och
upp-tåckas icke sållan i vårt land. Sårdeles har man funnit
ilem i Wasa vesterom landtryggen eller i de socknar som
derifrån luta åt Ostersjon, kanske derfåre att man
norr-och dsterut fast mindre uppmårksamhet å dem. Dessa
stenredskap åro i afseende å åmnet, hvaraf de åro gjorda,
åf flera slag — de som taga eld på stål och som icke
taga eld på stål, de fårstnåmnde kisel, jaspis, granit eller
qvarts-artade, de sednare gneis- och gråsten-artade; i
afseende å arbetets beskaffenhet i slipade eller eljest huggna;
dock de slipade till en stor del af sådant slags sten som
ej finnes i vår ort, — likvål synas åfven meteorstenar
dertill vara begagnade. Många, ja de fiesta innehålla en
betydlig portion kisel, men åro likvål få bland dem af sa
kallad flintsten. Numera uppgråfver man dem sållan vid
byar, ty de hafva der blifvit undaftgomda af odlarens plog
och redan uppplockade eller eljest som hin ondes redskap
till en del f5r&ttirda, till en del ock af vidskepliga eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
