Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 |
velat låta ett ögonblick förgå utan att till dig
frambära uttrycken af min condoleance i din
djupa chagrin. Ja, bien chére cousine, ödets
pilar träffa våra hjärtan oförberedda, och väl
är att så är, ty ryslig vore ju lifvets börda,
om denna stund vore af oss känd. Den goda
Axel Fredric är icke mera hos dig, men him-
len omhägnar honom, den eterniserade. Nå-
väl, sådant är lifvet: det skiftar, vexlar, byter
om, förändrar sig ständigt och är dock det-
samma; ,il n’y a que les morts qui ne revien-
nent pas.” En förlust så grym, så omöjlig
att återställa tvingar tanken att söka tröst an-
nörstädes än 1 bittra tårars flöden. Det är till
himlen och försynen vi måste vända oss. Hop-
pas, min kära Marianne allt af tiden, denna
själarnes stora läkare. Lemna fritt lopp åt
dina tårar. Hölj med kransar och blommor,
den graf som väcker din rättvisa sorg, och
omedyetet skall du försjunka i denna ljufva mé-
lancholie, qui n’est pas sans charme, et qu’on a
nomrmée avec raison la convalescence du coeur.
Snart fjorton år ha förrunnit sedan vår
senaste rencontre i Stockholm. Under dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
