Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
De ha vaknat till lif i mitt minne, alla
dessa stolta Alexandriner från mina gångna
dagar. Denna trotsiga poesi, som likt en horn-
signal i morgonväkten ljöd öfver världen, likt
en gryende sol kastande sitt gyllene ljus öfver
en ändlös och mörk hed låtande själfva smut-
sen glimma. Hade jag hållit deras lärai minne:
D’ov tu viens, ot tu vas, renonce & le savoir
Et marche vers ta fin sans erainte et sans éspoir,
jag hade icke stått öfyerraskad vid denna graf;
jag hade med filosofens stoicism och lugn hört
budet om det oundvikliga. Som Mykenernäs
mödrar hade jag mottagit detta slag. Men
ack, jag hade vändt mig till denna Speners
och Franckes personliga gud, den barmhertige,
hör du barmhertige.
Il nous poursuit de ce que nous avons point fait,
Ce dieu poursuit encore aveugle en sa colére
Sur ces. derniers enfents, l’erreur d’un premier påre.
Assis dans la nuit du mensonge
IT] punit aux fond des enfers.
Jag hade då kunnat gråta — det kan jag nu
ej. Nu har en skorpa af is lagt sig kring
mitt hjärta. Icke en tår har runnit ned för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
