Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
samma ångbåt. Det träffade sig till och med
så, att Malm, som i båten satt sig i närheten
af en ung, mörk och enkelt klädd flicka, utan
att fästa sig vid hvem det egentligen var, med
ens märkte, att det var den de ständigt sökte
och tänkte på. Zimmerman märkte henne först.
Malm, Malm, sade han halfhögt och ifrigt.
Det är ju hon, den röda.
Malm vände sig hastigt om. Det var hon.
Hvardera rodnade starkt. Malm helsade ar-
tigt och bad helt förlägen om ursäkt, att han
icke känt igen henne,
Ja, tillade Zimmerman med sitt trefliga
leende, si kostymen gör så mycket till.
Flickan böjde sig ned, rodnade än mer,
och log förstulet på ett sätt som, Malm visste
icke själf hvarför, gjorde ett starkt intryck
på honom. En lock af det rika guldröda hå-
ret föll ned och i skyddet af den, kastade hon
en strålande varm blick på Malm, som kände
sig helt hänförd och elektriserad däraf. Han
ämnade just säga ett par ord, då båten i det-
samma lade vid land. Ifrigt hoppade han upp
på kajen, gaf flickan handen och hjälpte henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
