Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
första reskassan. Hans lugna, arbetssamma, ty-
sta, Väl något sorgbundna väsen hade en helso-
sam, lugnande verkan på den nervösa Malm.
Nu först öfversåg han fullt klart och tydligt,
huru stor del N ordberg haft i den framgång han
vunnit, och hans hjärta svallade öfver af erkänsla
och vänskap. Och det, som nästan mer än
allt gladde honom Du, var, att han icke svikit
Nordbergs förtroende. Han hade visat att han
dugde till något, han hade betalt hvarje öre
af sin skuld, Underligt var det i alla fall.
Huru kunde en sådan där stockpatron och hand-
lande, som kalkylerade och räknade dagen i
ända, som sprang med priskuranter och listor
hos entreprenörer och grossörer för att sälja
plank, bräder och bjälk, vara så klarsynt i
konstfrågor, så finkänslig och varmhjärtad?
Dock huru litet visste han icke i det hela om
Nordberg, hans förhållanden under de sist för-
gångna åren! Nå, det var då dennes eget fel.
Nordberg hade alltid varit förbehållsam, tyst-
låten, ja än mer, det såg ut rent af, som om
han velat dölja något. När Malm påminde
sig deras korrespondens i yngre år, tyckte han,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
