Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sevelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M:ll Frösslind, tidigt gift med den
utmärkte sångaren Lindström, från
hvilken hon efter ett långvarigt
äktenskap skildes, hvarefter hon hette fru
Frösslind, var ingen skönhet, men hade
ett oändligt täckt yttre, en liten, men
behaglig figur, ett älskligt väsen, vackra
ögon, fulla af eld och skälmaktighet samt
en icke mycket vidsträckt eller voluminös,
men ljuf och melodisk både sång- och
talorgan. Det ömma och innerliga
åter-gaf hon lika sant och konstnärligt som
det qvicka, naiva, ystra, och jemväl i
det tåpiga, sjåpiga, dumma, tölpiga var hon
ypperlig. Det ädla, värdiga, så vidt det
tillhörde den högre komedin och icke
förutsatte tragiska resurser, hade älven i
henne en säker och lycklig tolk. Smak
och känsla följde henne i alla roller.
Hennes stora framgång i »Cendrillon»
berodde på förmågan att återgifva alla
skiftningarna i detta svåra parti, hvars
pikanta verkan ligger deri, att det goda,
enfaldiga, alldeles ouppfostrade, vid all
glans och ståt ovana och lättskrämda
naturbarnet Cendrillon i samma stund
den förtrollade rosen sättes i hennes
hand, är en fulländad furstinna till skick,
språk och later, men, så snart rosen
lemnar henne, åter är en tåpig pigflicka.
Fru Frösslind var alldeles utmärkt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
