Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 HXLLERI9TNINGAB I GLOsEBACKEN UTI JEMTLAND.
I
forskningar man i sednare tider anstållt och den stringare kritik,
’ man egnat våra fornminnens klassifikation, tillrickligen bevisat
Man har, med ett ord, kommit några steg nirmare kftnnedomen af
de gamle Nordboernes hemlif och geder.
Det synes som Hilleristningarne vid Glösebicken skulle
be-tyda något helt annat ftn man förut velat trå, och det ar af denna
orsak jag tager mig friheten uttala några ideer. Om stallet varit
en offerplats, skulle man troligen finna flere dylika, i synnerhet om
den blifvit begagnad och prydd med hilleristningar af ett
kring-vandrande uomadfolk, sådant som Lapparne ftnnu utgtira. Det
ir klart att detta folk ej endast på ett stalle skulle hafva haft
’ offerståUen och ej ens troligt att de inrftttat det midt uti ett
vatten-fall. De inhuggne djurfigurerne likna visserligen Rehnar eller Elgar,
och man har derför tillskrifvit Lapparne att hafva huggit dem;
men om Lapparne någonsin brukat att hugga in figurer i sten, så
hade de troligen gjort det på flere stållen och då alitid Rehnar,
dessa deras enda hemdjur; men man vet icke någonstftdes att
uppvisa en dylik inhuggning som den vid Glösebftcken. Det ir
således troligt att denna Hilleristning hvarken tillhört Lapparne
eller varit ett offerstålle. Då man deremot betragtar hela lokalen,
stallet der djurfigurerne åro inhuggne, och deras likhet med Rehnar
eller Elgar, kommer man till en annan åsigt af forhållandet. Den
dal der GlÖsebicken framgår år, som förut år sagt, kilformig med
sjelfva spitsen slutande i ett, i hogsta grad brant, af en roangd
trappformiga klippafsatser afbrutit, bergstalp, utfor hvilket
Glose-backen störtar ned i en 50 till 60 fot djupare belagen trang dal.
Vattenmftngden i backen ar utom vår och host ganska liten, och
största delen af bergstalpét står, med undantag af en smal rinnil
på ena sidan, tomt under sommar och vintermånaderna. Bergets
många afsattser göra, att man visserligen med möda, men dock
utan synnerlig fara kan klåttra nedfor branten. Om man således
forestiller sig att de gamle Nordboarne begagnat denna lokal for
skalljagt på Rehnar och Elgar, tyckes man komma sanningen
nirmare. Man jagade nemligen villebrådet nedfor den kilformiga dalen •
mot bergstalpét, der det maste nedstörta och, krossadt till dods
eller åtminstone illa skadadt, blifva eti litt byte för jagarena, som
i hindelse något djur skulle blifva qvarhingande på någon
klipp-spets, litt kunde hemta det. Stillet ir åtminstone det mist
passande för en dylik jagt man kan tinka sig, hvarför det också ar
troligt, att det blifvit begagnadt af innevånarne i den kringliggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
