Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Utdrag af Antiqvitets-Intendenten Pa A. Säves afgifna berättelse för år 1861
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
85
I nordöstra
hörnet af kyrkogården en
runsten, 4 alnar 7
tum hög, 1 aln bredast,
12 tum tjock.
Figu-rerne matta och
runorna oläsliga. Båda
sidorna äro lika
skrofliga och otydliga. (Jfr.
Liljegrens
Runurkunder n. 1146).
Närstående figur visar
södra sidan *).
Lebergsh’ögen
(se pl. 12, n.2), ej långt
från kyrkan,
stor, präktig
och
beherrskande hela
trakten, den
vackraste
ort
för|fblk-möten,ärnu
kringgnagad
af odlaren, och länge sedan skadad af ett mulltag i s.v»
Bonden, berättas det, som derifrån bortfört jord, fick ingen
säd på sin åker, och hustrun vardt sängliggande i 30 år.
Ett stort lager af kol finnes i högen. En smed tog deraf,
men ådrog sig sådant väsen i smedjan, att han icke
vågade förnya tillgreppet. Högen har gräsvall ända till
toppen, der i en fördjupning en stång är uppsatt.
*) Stenen låg i kyrkans gamla sakristias mur; uttogs af församlingen
och insattes i bodgårdsnmren. Genom Konungens Befallningshafvandes
utslag på Riksantiqvariens anhållan, förordnadês 1852 att stenen
derifrån skulle åter uttagas och på K. Vitterhets Historie och Antiqvitets
Akademiens bekostnad resas å kyrkogården; hvarjemte utsattes ett
vite af 33 rdr 16 sk. bko för den som derå gör någon åverkan.
3
TOLu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:40:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/1/0093.html
