Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 10: 1 RUNVERSER. 263
Den prosaiska delen af inskriften transscriberar E.
Jonsson:
Steinn var sattr efter Sibba inn göfta, sun Fuldar, i
(.....) lipij (sattr at u dausa) och öfversätter:
Stenen sattes efter Sebbe hin Gode, Fulds Sön i
(Ingjalds?) Hær, (såt paa denne Ö).
C. Rosenberg anmärker mot denna tolkning, att den
draugr tillagda betydelsen »Stämme, Træ» synes temligen
oviss och att draugr eljes alltid betyder »Dadning, Hejbo»,
hvarmed äfven den största hjelte kan betecknas t. ex.
Helge Hundingsbane efter döden, draugr bör alltså här
fattas i samma betydelse, och anses som apposition till
subjektet till lig gr och betyda »en död man».
För tolkningen föreslås tvenne möjligheter:
a) dölga-dádar (G. sg.) prüöar (N. pl. f.)
»Kamp-Idræt-tens diser».
b) dáöar (N. pl. f.) dolga-ftrübar (G. sg. f.)
»Kamp-Disens Idrætter», som då sades »följa» hjelten. Denna
senare möjlighet afvisas, emedan N. pl. af dáÖ borde heta
dádir, hvartill kommer, att det är en mera poetisk mening
i den tanken, att valkyrjorna hafva »följt» den aflidne, varit
hans fylgjor, än i det abstrakta uttrycket, att bedrifterna
hafva »följt» honom.
Doc. Söderberg lemnar mig i bref följande bidrag
till strofens tydning: »Hvad tydningen af versen på
Karlevistenen beträffar, borde jag egentligen ej yttra mig derom,
då jag ej tillräckligt öfvervägt de olika tolkningssätt, som
kunna tänkas i fråga om den första halfversen. — Hvad
senare halfversen beträffar, kan jag ej finna något
betänkligt i den tolkning, som Eirikur Jonsson
(hufvudsakligen efter Rafn) meddelar i företalet till sitt lexikon.
Endast den der lemnade tydningen af ur krattar i är
naturligtvis omöjlig. Jag tyder detta ord ørgrandari af ett
adj. *ørgrandr = utan fel (= grandalauss, se lex. poet.),
bildadt af grand liksom t. ex. øruggr, utan fruktan, af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
