Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 11: 1 STUDIER I ORNAMENTIK. 11
ningarna lida af samma egendomliga felteckning,
förefaller mig denna omständighet vara en antydan om, att
föremålen äro arbetade hos ett och samma folk. Det
vore ju mycket egendomligt, om man i Egypten och
Assyrien, där man i öfrigt ganska väsentligt skiljer sig
från hvarandra med afseende på formgifningen, skulle,
när det gäller att återge ett springande djur, begå samma
felteckning. För det närvarande vågar jag likväl endast
påpeka sakförhållandet utan att vilja draga några säkra
slutsatser.
Att tekniken ej lägger något hinder i vägen för att
de här åsyftade bilderna arbetats inom grekiskt
kulturområde, torde, hvad de jagande lejonen beträffar, ej
behöfva särskildt framhållas.
Däremot bör det kanske betonas, att äfven
inläggningen på bronsdolken kan vara arbetad här. På en
bronsdolk, arbetad i alldeles samma teknik som den, på
hvilken ofvan omtalade jaktmotiv förekommer, ser man
flera blommor afbildade, alla liknande hvarandra. Hvar
och en af dessa blommor består af tvenne utåt böjda
blad och flera stora ståndare. Alldeles samma blommor
förekomma på lerkärl från Mykenetiden, funna på Thera,
samt dessutom ganska ofta på Mykenekärl, funna på andra
ställen, ehuru de på dessa senare kärl förekommande
blommorna äro långt mera stiliserade. På de exemplar,
som af Furtwängler och Löschke anföras såsom exempel
från Thera, ha blombladen och ståndarne olika färg, och
så är äfven förhållandet på bronsdolken, där ståndarne
äro af guld och blombladen af en silfverlegering.
Fråga kan nu blifva, hvilken af dessa framställningar
det är, som först gifvit form åt blomman. Mig synes,
som om man måste anse framställningen på lerkärlen
såsom formgifvande, hufvudsakligen emedan en del af de
former, som här förekomma, äro mera naturalistiskt
behandlade, än de på bronsdolken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
