Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 BEKNHAKD SALIN. ATS 11: 1
ifrågavarande fortlöpande ornamentet palmetten
omväxlande med en blomlik sammanställning af akantusblad \
och så hastigt gick utvecklingen, att redan under
Vespa-sianus var äfven palmetten2 så starkt påverkad af
akantusbladet, att man nästan kan säga, att den understundom
var undanträngd. Det gamla fortlöpande ornamentet
lotusblomma-palmett hade således helt och hållet fått ge
vika för olika sammanställningar af akantusbladet.
Ofta, när akantusbladen ersätta lotusblomman,
sammanställas de på så sätt, att dubbla akantusblad (se sid.
43) stickas det ena i det andra, hvart dubbelblad med
utåtböjda spetsar. Denna »blomman erhåller olika karakter
beroende på huru stor del af bladet, som är utåtböjd3.
Äfven akantusrankan4 får af romarne en rikare
utbildning. Under blomstringstiden voro akantusbladen i
rankan i allmänhet ensidiga, d. v. s. att akantusbladet
var hopvikt, så att flikar och tandning endast förekommo
på ena sidan af bladet. Dessutom bibehöll det äfven i
rankan den utåtböjda spetsen, ett drag som så
sammanvuxit med akantusbladet, att det snart sagdt blifvit ett
af de mest utmärkande egenskaperna hos detta. I rankan
äro bladen oftast så anordnade, att flikarna vändas inåt mot
medelpunkten till det bågsegment, som bladet bildar. I
detta afseende inträder understundom en förändring i och
med den byzantinska perioden.
I den romerska rankan taga dessutom bladen långt
lifligare del i själfva rankans rörelse än i den grekiska,
där det egentligen endast var stjälken, som böjde sig.
1 Degodetz, Les édifices de Borne. Paris 1779, sid. 56.
2 Degodetz, Les édifices de Borne. Paris 1779, sid. 46.
3 A. Hauser, Styl-Lehre der architektonischen Formen des
Alter-thums. Wien 1877, sid. 132, tig. 189; sid. 135, tig. 172.
4 Se t. ex. Lübke, Geschichte der Architektur I, sid. 274, tig. 253.
O. Jones, The gr ammar of ornament, pl. 26. Sy bel, Weltgeschichte
der Kunst, sid. 397, tig. 313 m. fi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
