- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Elfte delen /
67

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 11:1 STUDIER I ORNAMENTIK. 67

redan under 400-talet, och det återtog ej ledningen förrän
efter ungefär 1000 år.

Hufvudintresset vänder sig därföre till Frankrike,
Tyskland och de britiska öarna för tiden mellan år 500 och 1000.

Dessa länder voro till större delen bebodda af
ger-manstammar, hvilka hade utvecklat sin egen ornamentik,
helt olik den klassiska. Man skulle kanske bäst återge
denna ornamentiks hufvuddrag genom att karakterisera
den som en djur- och bandornamentik. Växtmotivet saknas
helt och hållet. Att här ingå
på någon karakteristik öfver de
nationela egendomligheter, som
uppenbarade sig i ornamentiken
inom denna stora grupp, — jag
skulle vilja kalla den för den
germanska, — skulle här bli allt
för vidlyftigt, utan får jag för
detta hänvisa till dr Sophus
Müllers förut ofta nämda
afhandling. Denna ornamentik
var själfva folkens egendom,
och detta är enligt min öfvertygelse af stor vikt för
förståendet af den följande utvecklingen, ty där existerade
samtidigt med denna och med delvis samma lokala
utbredning en annan ornamentik af helt annat ursprung.
Den grundade sig på antika traditioner och omhuldades
af kyrkan, hvilken på detta sätt underligt nog blef den,
som höll vid lif den hedniska konstens former. Det var vid
afskrifvandet af de heliga skrifterna, som denna
ornamentik utvecklade sig, i det att man nu började utsmycka
handskrifterna med såväl ornament som äfven bildliga
framställningar. Så finna vi under Merovingerna uti
handskrifter såväl växtmotiv som bokstäfver af fåglar och
fiskar (fig. 42), hvilka båda djurmotiv länge inom den
kristna kyrkan varit af symbolisk betydelse.

42. Bokstafven N ur en handskrift
från 700-talet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:43:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/11/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free