Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 RUDOLF LUNDBERG. ATS 11: 2
det allmänna antagandet, att sillen från Skåne drog sig
till andra trakter, egnat mindre uppmärksamhet häråt,
då nyssnämnda antagande för dem alla’ varit en trosats,
på hvilken det ej fallit dem in att tvifla. Hvad uti de
mig tillgängliga källorna anföres är emellertid icke
egnadt att rubba den åsigt, jag af anförda skäl bildat mig
rörande detta fiske.
Sillfisket var, såsom förut (s. 13) anförts, dåligt åren
1544—45, men blef väl åter bättre på 1550-talet Man
vet, att Lybeckarne år 1556 nybyggde sitt »companiehus» på
Falsterbo och fyra år derefter fingo hanseaterna genom
recessen i Odense för sista gången bekräftelse på sina ’
gamla privilegier i Skåne. Vid den tiden var emellertid
holländska sillfisket, såsom vi veta, redan betydande, och
hanseaternas herravälde i fråga om sillhandeln redan
slut. Hvad som ännu uppehöll Falsterbomarknaderna,
var omsättningen af andra varor, hvilken städse varit en
betydande gren af handelsrörelsen derstädes. Under
sjuårskriget på 1560-talet hindrades antagligen Skånefärderna
alldeles. Ingen fogde ditsändes från Stettin (Blümcke).
Aren 1568—69 nämnas åter fogde och åldermän i Skåne
från Stettin och likaså för de följande åren. Danska
fogdar och »tullare» behandlade dock Tyskarne numera
med allt mindre hänsyn. Klagomålen att fiskarne ej
kommo i tillräckligt antal till Falsterbo, der deras
hufvudläger, enligt recessernas bestämmelser, borde vara,
blefvo allt högljuddare och drogos år 1569 inför konung
Fredrik II, som dock förklarade sig ej kunna något
dervid åtgöra, utan rådde fiskare och köpmän att gifva sig
till Norge, »dit sillen nu efter Guds skickelse dragit sig,
enligt mångas påstående derför, att hon genom det
skjutande med kanoner (grobe geschütz) som under det
långvariga kriget mer än någonsin tillförene brukats i
Östersjön, blifvit derifrån förjagad». Så länge k. Fredrik II lefde
hade dock hanseaterna ännu’ skydd af sina år 1560 för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
