Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 11: 2 SILLFISKET I SKÅNE UNDER MEDELTIDEN. 39
sig, att tullnären ej skulle för konungsköpets skull gilla
sådan vara och på grund häraf ingripa. Af det anförda
synes ej framgå, att verkliga stadganden rörande
maskstorlek ni. m. beträffande sillnäten ej funnos, men det
vore, som sagdt, af ej ringa intresse, om sådana stadganden
eller andra upplysningar rörande sillgarnens beskaffenhet
kunde framletas. Ett dunkelt uttryck i fråga om redskapen
äro de i motböckerna s. k. »wantegarnen», om hvilka
stadgas: »Item scal enghen man före wantegarn udi sy ön
viith liiff og götz > (Erik och Margaretas Skanörs lag art. 4).
Enligt ett i en senare afskrift förekommande tillägg, anfördt
af Schlyter, förklaras uttrycket sålunda: Dete kaldes
wantegarn. Saalediss der månge aff de waersetter kand ske,
som setter en garn paa det andet, saa att garn slett
til-bunde, dermed förhindrer handsilden, att silden icke saa vel
udj sin naboess garn kand komme, och †hager med slige
forrederi sin neste sildt fra hanom, som månd kand regniss
for it tiufferij». Häraf skulle framgå, att man ej plägade
sätta garnen alldeles till bottnen, men att några, för att få
djupare garn, brukat fastgöra det ena garnet under det
andra och derigenom fått dem att nå bottnen, hvarigenom
sillen stängdes i sin gång, till skada för grannarne. Den
tidens garn voro förmodligen betydligt grundare än nu
för tiden, då man söker binda dem så djupa som man
kan, och deraf förklaras, huru nyss nämnda förfarande
kunnat vara möjligt.
Angående fiskeplatserna är förut nämndt (se sid. 30).
Man saknar om dessa alla närmare upplysningar. Hvad
som förstås med »vrakleden», hvarom äldre forskare såsom
Schlyter och äfven Schäfer varit ovissa, framgår tydligen
af hvad som anförts rörande »vrakarne». Ett ännu
oförklaradt uttryck är, hvad som menades med rosengärden.
I Erik och Margaretas Skanörs och Falsterbo lag art. 8 står:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
