Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS. 1 1: 2 SILLFISKET I SKÅNE UNDER MEDELTIDEN. 51
Läser man stadgandet i dess helhet, så synes, att
föreskriften om pikens längd ej gerna kan hafva afseende på
dylika »stöder». Schäfer förklarar skuestager vara
detsamma som vanliga båtshakar, hvilka som bekant hafva
en mer eller mindre lång, rak spets nedom sjelfva kroken.
Om de skulle begagnats såsom båtshakar, är emellertid
oförklarligt, hvarföre man skulle haft så många som sju
på hvarje båt, hvarjämte, om ordet kommer af »skiuwæ»,
»skufva», framskjuta, Krøyers tydning synes hafva större
sannolikhet för sig. Nu för tiden finnes det i dessa trakter,
så vidt jag känner, inga redskap, som skulle kunna
hänföras till dessa skjutstakar. Deremot finnes ännu i dag
vid den långgrunda, sandiga Hallandskusten ett slags
flatbottnade, pråmlika båtar af mycket enkel byggnad, ungefär
som vanliga insjö-ekor, men med hög, uppstående förstäf
till skydd mot bränningarne. Dessa s. k. »strandekor»1
framskjutas med ett slags åror, som kallas »staka» eller
»stakaror» och i nedre ändan af bladet äro försedda med
ett 8 tum långt och 4 tum bredt jernbeslag, s. k. sko,
med en utstående spets i hvardera hörnet. Dessa båtar
begagnas, då man går för att utsätta och vitja de s. k.
»strandsätten», ett slags faststående nätgårdar, afsedda för
laxfångst. Vid sillfisket brukas dessa båtar deremot icke.
Det förefaller ej alldeles otroligt, att de ifrågavarande
»skuestagarne» varit af denna eller liknande beskaffenhet,
möjligen med en pigg i stället för de nu begagnade två
mindre. Jernskoningen och piggarne afse naturligtvis att
göra dem varaktigare och lämpligare att taga fäste i den
hoppackade sanden. Det förtjenar att efterforskas, om man
ännu någonstädes i Skåne möjligen begagnar några dylika
stakaåror för att färdas fram på grundvattnet. I så fall
torde saken kunna anses afgjord, men eljes torde svår-
1 Modeller af dessa jämte åra finnas på Fiskerimuseum i
Stockholm, Mäster-Samuelsgatan 43.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
