- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Elfte delen /
57

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS. 11: 2 SILLFISKET I SKÅNE UNDER MEDELTIDEN. 57

taga sill af vagnen utan tillstånd af den som egde sillen,
vid nio marks böter. Ingen köpman fick salta sill i
stranden (EML 35; Sell. Bil. 35). I
Skanör-Falsterbolagen står, att ingen fick salta sill i stranden, men
förbudet gälde dock såsom i tyska motböckerna anföres endast
köpmännen, eljes skulle äfven för fiskarna, som hade
sina bodar i stranden, varit alldeles förbjudet att salta
sill, hvilket ej var meningen.

Af dessa stadganden kan man få en temligen tydlig
bild af det rörliga lif, som tedde sig vid stranden, då
sillbåtarne kommo hem från fisket. Köpmännen voro till
häst samlade der nere och redo ut i vattnet de
ankommande båtarne till mötes så långt, det utsatta märket,
korset eller pålarne, tillät. Formännen och kärrekarlarne
voro äfven der nere för att föra sillen i land och vidare
upp till salteribodärne på fiten. Att det vid handelns
uppgörande gick lifligt nog till med tillrop och mäklande
om priset samt täflan af köpmännen sins emellan framgår
af det ofvan ur »fogdeboken» anförda. Åldermannen,
och väl stundom äfven fogdarne, voro närvarande för att
vidmakthålla ordningen och afgöra tvister, hvilka ofta
nog torde hafva förekommit. Fiskarne kunde med lastade
båtar ej komma ända in till stranden och deraf härledde
sig nödvändigheten för köpmännen att vara till häst.
Motböckerna såväl för Skanör-Falsterbo som Malmö och
Dragör tala alltid om att »rida i stranden» och mera
undantagsvis om att gå dit till fots. Angående förhållandet
mellan fiskaren och köpmännen i fråga om sillhandeln
synas mig underrättelserna oklara. A ena sidan synas
uppgörelser på förhand dem emellan vara förbjudna, men
å andra sidan talas om köpmännens egna fiskare på sådant
sätt, som om dylika uppgörelser om leverans af sill
förekommo. I motboken år 1470 stadgas: »item vorthemer
so schal nen vischer sinen heringk veilen (feil halten)
edder vorköpen änders wän sinen rechten schiphern und

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:43:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/11/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free