Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 11: 3 OM DJURORNAMENTIKEN UNDER FOLKVANDRINGSTIDEN. 51
Romarne lånade djurornamenten icke försvunno ur
Germanernas konst med det romerska inflytandets upphörande1.
De stympade och förvirrade djur ornamenten
förutsätta naturligtvis de fullständiga och regelbundet byggda
djurbilderna. Det är isynnerhet en omständighet, hvilken
sammanhänger med allmänna försämringen i stil och smak,
som framkallat dessa stympade djurbilder, hvilka
uppträda redan under en tidig del af folkvandringstiden.
Under den romerska perioden användes djurornamenten
på ett måttfullt sätt. När de användes att pryda en yta,
anbragtes de liksom i den romerska ornamentiken på det
inre af ytan och rummet närmast omkring lemnades tomt.
Under folkvandringstiden se vi en sträfvan att låta
ornamenten utbreda sig öfver hela ytan; ornament
anbragtes icke blott på midten af ytan, utan utbreddes i
kanter och vinklar, ingen del lemnades tom2. För att
kunna tillfredsställa denna smak, nödgades man forma
djurbilderna efter det rum, som skulle prydas. Kroppen
stympades, lemmarna bragtes i onaturliga lägen,
förlängdes eller förkortades, stympades eller utlemnades helt och
hållet. Men äfven i dessa förvirrade djurornament kan
man igenkänna det lånade motivet, det liggande lejonet
«ller gripen. Det är blott förvirringen och oredan, som
äro det originela i denna ornamentik.
På det så ursprungliga spännet fig. 11 ser man tre
vanligen är framstäldt från sidan. Andra analogier träffar man i
irländska och angelsaksiska manuskript. I God. Aureus i kongl,
biblioteket i Stockholm, Westwood pl. II, ser man en djurfigur, som
till form och ställning mycket liknar »krypdjuret», Aarhöger 1890,
fig. 16. — Såsom ett annat exempel från folkvandringstiden kunna vi
Mnvisa till det lilla silfversmycket, Rygh Norske Oldsager, fig. 312.
1 Jfr tigg. Engelhart, Thorsbjerg Mosefund, pl. 6, fig. 1 och pl.
11, fig. 47. — Originalet till fig. 22 är funnet tillsammans med ett
annat spänne af brons, nästan alldeles likt Rygh, Norske Oldsager,
fig. 248.
2 Jfr Müller, a. arb. sid. 51.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
