Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 11:3. OM DJURORNAMENTIKEN UNDER FOLKVANDRINGSTIDEN. 79
det småningom hafva dött ut hos Germanerna1. Deremot
vann det riklig användning i Italien i den kyrkliga
konsten och brukas här från och med femte århundradets
slut icke blott såsom i den romerska konsten till att bilda
ram omkring andra framställningar, utan såsom
sjelfständigt ornament till att täcka hela ytan, och utarbetades 1
allt sinnrikare och mer invecklade mönster2. Härifrån
har detta ornament spridt sig till Germanerna samt
vidare till Kelterna i vestra Europa. Det uppträder åter i
Germanernas konst mot slutet af 7:de årh. Vi träffa det
på samma slag af fornsaker och i samma fynd som
andra element, som upptagits från samma håll3. Det
förekommer både i enklare och mer invecklad form, men
nästan alltid såsom sjelfständigt ornament till att täcka,
en yta, liksom i den samtida italienska kyrkliga konsten4.
jernåldern, d. v. s. det tidehvarf, som vi här kallat folkvan
dringstide-hvarfvet, men han säger också, att typen »i sin Oprindelse» väl går
längre tillbaka. Jag förmodar derför att intet hinder möter att sätta
de med flätade band prydda urnorna af denna typ till samma tid som
de nyss uppräknade brakteaterna af den äldre typen, d. v. s. till
mel-lanjernålderns början.
1 På den tyska bågfibulan fig. 15 här ofvan förekommer detta
ornament i en förkrympt form till att bilda ram och på samma sätt
träffar man det på söljan, Lindenschmit, Handbuch, fig. 349, som
otvifvelaktigt tillhör en tidig del af perioden.
2 Exempel se i Cattaneos ofvannämnda arbete, Uarchitettura in
Italia, fig. 7, 8, 20, 29, 35 m. fl.
3 Mr Eugène Müntz, den lärde bibliotekarien vid 1’Ecole des
Beaux-Arts i Paris, har på ett öfvertygande sätt visat att »1’entrelac»
icke är något i irländska ornamentiken ursprungligt motiv. Se han»
Etudes IconograpMques, Paris 1887, sid. 135 ff. Mr M. har dock icke
fastställt någon bestämd tid för dess upptagande i den irländska
ornamentiken.
4 Se de i not. 1, sid. 71 uppräknade fibulorna, samt vidare
talrika exempel i Lindenschmits böcker, i Collection Caranda, i
Reichen-hallfyndet o. s. v. Präktiga mönster se vi på Ulltunasvärdet, &g. 36r
på parerstången, nedre delen af knappen samt de bevarade delarna
af mellankaflen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
