Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 11: 3 OM DJUEOHNAMENTIKEN UNDER FOLKVANDRINGSTIDEN. 87
Hur långt ned i tiden den ornamentik, hvars
uppkomst och utveckling vi i denna afhandling sökt utreda,
varit i bruk hos de germanska stammarna utanför
Norden, är icke lätt att afgöra. Vår kunskap om de
arkeologiska förhållandena hos Germanerna under
folkvandringstiden hvilar nästan uteslutande på det material, som
upp-hemtats ur grafvarna. Men bruket att låta den döde i
jorden åtföljas af sina vapen och smycken upphörde hos
Sydgermanerna under senare hälften af åttonde
århundradet. För den följande tiden hafva vi endast medel att
lära känna den kyrkliga konsten genom illuminerade
heliga böcker och andra kyrkliga minnesmärken. Den
ornamentik vi träffa här sluter sig till den äldre kristna
eller byzantinska konsten och den nationelt germanska
ornamentiken synes aldrig hafva blifvit använd till att
smycka föremål, som användts i den kristna kulten \ Det
är likväl sannolikt att ännu länge efter den tiden, då
grafvarnas utbyte sätter oss i stånd att kontrollera de
arkeologiska förhållandena, den nationela ornamentiken
äfven hos Sydgermanerna användts till att utsira föremål,
brukade i det dagliga lifvet.
Hos Nordgermanerna i Skandinavien fortforo ännu i
århundraden hednisk religion och hedniska bruk att vara
rådande. Graffynden från den efter
folkvandringstidehvarfvet följande s. k. vikingatiden gifva oss ett rikligt
material för bedömandet af de arkeologiska förhållandena.
Här i Norden träffa vi på föremål, som härstamma från
1 Den af Labarte, Histoire des arts industriels (2:e éd.), Torne
I, pl. XXVII, fig. 16 afbildade, Antikkabinettet i Paris tillhöriga,
runda guldskifvan, hvilken föreställer Kristi monogram och är prydt
med djurslingor i den sista merovingertidens stil, har dock möjligen
tjenat till prydnad för något kyrkligt föremål, t. ex. en bok eller ett
reliquieskrin. Men säkert är detta ingalunda. Vi träffa ofta Kristi
monogram ingraveradt på sådana föremål som bältesöljor och andra
beslag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
