Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 11:4 OM FOLKNAMNEN GÖTAK OCH GOTER. 23
formerna: * frison-: */mz- :*frision- i Frisernas namn, se
Erdmann, Die Ängeln sid. 85 följ.
Anm. 1. Möller (Das altenglische Volksepos. 1883.
sid. 88) skiljer helt och hållet lat. Eucii (Eutii) pl. från
fornnord. Jotar pl. Det förra namnet, Eutii, stam *euti-,
betecknade enligt M. det vestgermanska folk, hvarifrån de
fornengelska s. k. Jutarne utgått, och finnes bevaradt i
fe. plur. Ytum dat., Tiena genit., Eotum dat., Eota genit.
Det senare namnet, ordstam *Jeuto- Jute-, betecknar ett
skandinaviskt folk, de danska Jutarne. Att denna
härledning af Juta-namnet ur tvänne olika, etymologiskt
obeslägtade ordstammar kräfves af etymologiska skäl, kan icke
bevisas (se mot Möller äfven Ten Brink, Beöwulf
Unter-such sid. 204 följ). Det fornnord. Jotar förklaras fullt
ljudlagsenligt ur en stam *euto-; jfr fno. jod n. se ofvan
sid. 20. Icke häller tvinga, enligt min mening, historiska
eller ethnologiska grunder till ett sådant skiljande af
Jutlands Jutar från Nordgermaniens och Britanniens Jutar.
Liknämnda folkstammar (ursprungligen sammanhängande)
kunna hafva funnits på två ställen, liksom vi hafva Gutår
på Gotland (skandinavisk stam) och de gotiska Gutans
vid Weichsel. Under sådana förhållanden synes det mig
icke vara berättigadt att uppställa olika ordstammar för
namnen på två så närbeslägtade och närboende
germanska folk. Därvid är ytterligare att märka, att den ena,
nu af Möller antagna, ordstammen saknar, såvidt jag kan
se, hvarje anknytning inom de germanska språken. I sitt
arbete ingår Möller icke i någon etymologisk förklaring
af någondera af de två ordstammarne.
Anm. 2. Frågorna 1. om förhållandet mellan Bedas
lutis och konung Ælfreds Géatum i Bedas Historia eccles.
I. 15 och Ælfreds fornengelska öfversättning däraf (se
ofvan sid. 13), och 2. uppfattningen af folknamnet Géatas
i Béowulfdikten, hvilka varit och äro föremål för stridiga
förklaringar, falla endast i ringa mån inom ämnet för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
