Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 THEODOR HJELMQVIST. ATS 12: 1
kristna tankar här omsatts på hednisk grund, men å andra
sidan vet man ju, såsom Rydberg anmärker1, att äfven
Vedatidens Arier tänkte sig de saligas hemvist såsom en
solregion. Hela denna eskatologiska föreställningssfer låg
för öfrigt så nära till hands, att något antagande af lån
ej torde vara af nöden. Säkert är, att äfven i den kristna
literaturen på germanisk grund det himmelska ljuset
betonas mer än annorstädes. Detta är särskildt fallet i den
angelsaksiska diktningen2. I Nordens hedniska sånger veta
vi, att det talas om Gimles sal, som glänser så härligt,
att den säges vara fagrare än solen3. Mythen förtäljer
äfven, att alfsolen - skulle föda en dotter, hvilken i den
förnyade verlden skulle komma att rida sin moders vägar4.
I skrifter från senare tid talas åtskilliga gånger om det
andra ljuset såsom benämning på de saliges hemvist.
Huruvida detta uttryck återger ett kristet-latinskt, som
motsvarar det, eller kan anses vara af germanisk
upprinnelse, fastän användt i kristna skrifter, vågar jag ej
afgöra. Det förra är väl dock troligast0. I den sena
Eddasången Atlamál (strof 87) kallas att dö »fara hän
till det andra ljuset»6, inom lagspråket (Njála s. 317, så
ock Grágás s. 82) förekommer uttrycket »i detta ljuset
och i det andra»7. Här har man en öfverensstämmelse
1 Undersökningar i germanisk mythologi II s. 162.
2 Se Lüning s. 11.
3 Sal str hon stånda, soln fegra, Vçluspá str. 70.
4 VafþrüÖnisinál 47: eina döttur herr álfrodiäl; sü skal rida
niob ur brautir mœr. Skildringen i Voluspá står ingalunda i motsats
till detta ställe, såsom E. H. Meyer (Voluspá s. 233) förmenar; tvärtom
förutsätter den nya jorden med de osådda åkrarne den lifvande och
värmande solen. Meyers åsigt är ett offer åt hans alltjämt märkbara
sträfvan att finna kristet inflytande i Germanernas myth er.
5 Jfr Geisli str. 3, der Kristus kallas den andra, icke
obetydliga solen (annarr ömjör roöidl), och SölarljöÖ str. 78.
6 Fara i ljös annat.
1 1 pvisa Ij ost ok i çöru.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>