Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 12: 1 NATURSKILDRINGARNA I DEN NORRÖNA DIKTNINGEN. 35
Det torde ej vara för djerft att förmena, att denna
öfvertro på något sätt stod i samband med natursinnet,
som stöttes tillbaka af det skräckinjagande mörkret. Äfven
den nordiska sommarnatten, den bjärta1 med sina skuggor
och dagrar, lemnade ju fritt spelrum åt den uppskrämda
fantasien. Betecknande är, att den isländska sagans
Hercules, Grette den starke, hvilken nästan blifvit Islands
nationalheros (man erinre sig t. ex. de många Grettishaf,
väldiga stenblock, som Grette säges hafva lyftat)2, äfven i
detta afseende är typisk för sina landsmän. Han skildras
efter tvekampen med Glámr såsom i hög grad mörkrädd.
»Han tordes ej fara någonstädes ensam, så fort det började
mörkna; då tyckte han sig se allehanda skräckbilder»3.
Sägnerna om den sällsamma sjukdom, som i de gamla
skrifterna benämnes qvällsjuka (kvellisott), hvilka för öfrigt
stå i samband med berättelserna om varulfvar, maran
ete.4, torde väl äfven i någon mon få anses vittna om
Nordbons mottaglighet för naturens intryck. Så säges det
i Egilssaga (s. 2) om Kveldiilfr, att denne, då qvällen bröt
in, blef så arg, att få män kunde tala med honom5. Lüning
(anf. arb. s. 51) anser, att natten i den nordiska diktningen,
uti öfverensstämmelse med förhållandet i den
medelhög-tyska, betecknats såsom ett väsen, det der med väldig
hand griper vandraren på vägen. De Eddaställen, på
hvilka han fotar denna åsigt, torde dock ej till fullo
berättiga densamma. Då det heter (Sigrdrifumál str. 31), att
det är bättre att fortsätta sin väg än gästa en trollpacka,
1 Nött var hjort, Fornald. S. N. II s. 450.
2 Se KålunJs topografiska arbete öfver Island.
3 Hann var oröwn mabr svá myrkfœHnn, at hann porÖi hvergi
at fara einnsaman, pegar myrkva tok; syndist 1 tanum på hvers kyns
skr tpi, Grettes Saga s. 86.
4 Se härom Maury, La magie et 1’astrologie dans Uantiquitê et au
mayen äge s. 184 (första upplagan).
5 Er at kveldi kom, på geröisk hann svá styggr; at fálr menn
måttu orbiim vl6 hann koma etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
