- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tolfte delen /
39

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS. 1.2: 1 NATURSKILDRINGARNA I DEN NORRÖNA DIKTNINGEN. 39

under sin vågsamma bönemansfärd säges samtala med sin
häst, som skulle bära honom öfver den lömska,
fladdrande lågan. Det heter: »båda undkomma vi eller ock
tager den väldige jätten oss båda»1. De skulle alltså dela
nöd och lust.

De isländska ättsagorna innehålla äfven vittnesbörd
om kärlek för djuren, särskildt husdjuren. Vissa favoriter
benämndes med det förtroliga och mångtydiga2 namnet
fö stri. Så t. ex. får den trolske hästen Freyfaxi detta
tilltal (Hrafnkels Saga s. 8, Köpenhamn 1847), och samma
namn gifver Gunnar på Hliöarendi sin trogne hund Sámr,
då han af dennes döds-skall hemtar varsel om sin egen
förestående ofärd3. I den romantiska literaturen märkes
den bekanta sagan om Ivan lejonriddaren, som blef
öfversatt under titel af Ivents Saga, enligt hvilken lejonet är
riddarens trogne kamrat. Jag får hänvisa till Lünings
arbete (s. 307) angående denna framställning. Enligt
Konráös Saga (s. 67) är Konrad sitt trogna lejons
lånar-drottinn eller länsherre.

Älven hvad träden beträffar, synes Nordbon hafva
haft sina bestämda sympatier. Som redan förut antydts,
hade man sinne för skogens skönhet, och här kan från
den romantiska diktningen påminnas om de fagra lundar
med många qvistar och fagert löf, om hvilka det talas i
Karlamagnus Saga s. 1484. Det enskilda trädets skönhet betonas
ej så sällan i de med den norröna literaturen införlifvade
sydländska berättelserna. Så t. ex. omnämnas i
Streng-leikar (s. 39) »fagra träd med löf och blommor5 och þiöreks
Saga förtäljer om ett fagert lindträd. Af mythen veta vi,

1 Báöir vit koniumk
e6a ohkr báåa tekr
så inn ámátki jçtunn.

2 Det kan betyda fosterfader, fosterbröder och fosterson.

3 Njal a kap. 77. Gunnar sade: Sárt ert pü leikinn, Sámr †östrL

4 Fagrir lundar meÖr morgum kvistum ok fogrti laufi.
0 Fagrir viÖir meb laufom ok blömum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:43:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/12/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free