Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 12: 1 NATURSKILDRINGARNA I DEN NORRÖNA DIKTNINGEN. 83
liknas vid ett haf, som kom nedstörtande från klipplandet
(kallands märr). Ans frätande vätska (Marnar snœriblöÖ),
föranlät Thor att öka sin nackes kraft, så att den »växte
till himlen». Under den våldsamma öfversvämningen (flaut
svärd fen) slog en våg, med makt framblåst af stormen,
som brusade ned från fjället, mot skuldran på Jordens
Son (purÖi hrçnn af afli blásin hretvidri jarÖar shafls at
herÖi haudrs runn); dock fruktade icke kämparnes hjertan
vid störtflodens fall (vid djüprastar falu). Äfven om
man skulle ogilla Eilifrs ymniga bruk af kenningar,
kan man dock ej med rätta frånkänna honom ett verkligt
mästerskap i deras begagnande, eller förneka det
storartade uti målningen af den svallande elfven1.
Utom forsens snabba, brådstörtande fart2 framhålles
äfven dess stolta sorl3, dess dofva, fruktansvärda rytande.
Det hemska i den nämnda naturföreteelsen, sådan den
uppfattades af Nordborna, har man åskådliggjort genom
folktron om onda väsen, som just i forsen tänktes
hafva sitt tillhåll. I forsens buller hörde man trollsånger
af galderkunniga makter, att döma af en fragmentarisk
visa i Bjarni Kolbeinssons Jomsvikingadrápa, der det heter
(strof 2):
Vaskak fröör und †orsum,
förk aldrigi at goldrum,
»jag var aldrig (blef aldrig) vis under forsar, jag for
aldrig med trollsånger». Föreställningen om forsen såsom
tillhåll för mot menniskan fiendtliga väsen träder oss
äfven till mötes i Grettis Saga. Vi finna den också i den
romantiska diktningen. I Bærings Saga (Fornsçgur
Sudr-landa s. 108) omtalas en gygr eller jättinna, som bor
under en fors. Betecknande är, att forsen i skaldespråket
1 Jfr uttrycket Ϛistraumr, Eiddarasogur s. 66.
2 Svá skjött sem fors †alli, Mariu Saga s. 976.
3 Hávadi, Qrvar Odds Saga kap. 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>