Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 KOBERT’ LARSSON. ATS .12: 2
twå 115. 5, 118.13, a. pl. f. twå 83.15, 62.17 (twå in. pl. m*
78. 15, 96. 16 är väl lån fr. acc. m.); n. pl. f. pa 57. 17,
122. 8, 11. Något fall af r-omljud har jag ej funnit i lagen,
hvarför denna företeelse torde vara främmande för den
dialekt, lagen representerar. Jfr Bråte, A. Vestmannalagens
ljudlära s. 2, der likaledes påpekas saknaden af r-omljud
för Dalalagens dialekt. Se om detta omljud Noreen, i
Paul-Braune, Beiträge VII, 434 ff. och Svenska Landsmålen I, s.
696, Geschichte § 125, a). Det 121.15 förekommande bikar
är väl identiskt med isl. bikarr, såsom Schlyter i Glossarium
vill, och ingen sms. med ’kar’; i motsatt fall vore det
nytt bevis på saknaden af ifrågavarande omljud.
4) a motsvarar i några fall isl. e i ställning mellan
w och r. Jfr om denna fråga Leffler, N~. Tidskrift for
Filologi N. R. II s. 7, 163, Sievers, Paul-Braune, Beiträge VI, 571,
Noreen, Om behandlingen af lång vokal ete, Bråte, A.
Vestmannalagens ljudlära s. 2 och 3, Kock, Undersökningar
i svensk språkhistoria s. 86 ff., Lindgren, Burträskmålets
grammatik § 40. De hithörande fallen, som förekomma i
SödL, äro owan warpa 21. 8—9, hjälpv. warpa 12. 5, 36. 6,,
106. 2 ete, ivatnquarn 113. 2 (jfr quœrn 111. 19, 112. 13,
18, quœrnæ 85. 3, 110. 19, 111. 16, quœrnadamum 113. 2,
quœrnastap 112.10, quœrnnastaþ 112.9, quœrnastapa 112.
7, ivatnquœrn 111. 17, wœperquœrn 113. 1—2), quar 76.
19, 21, 77. 1 etc. 10 gånger, quart 104. 8 etc. 3 gånger,
quarstapa 80.13 (jfr quer 24.7, 29.11 ete. 5 gånger, quœr
64.19), hjälpv. wara 5. 2, 11, 96. 13 etc. — i detta sista ord
står vokalen mellan w och r < r till skilnad från förh. i
de öfriga fallen, som ha gammalt r; på grund häraf
uttalar ej Kock någon bestämd mening om uppkomsten
af a i detta v arb, se a. a. s. 94 —’vidare pwart 160. 9 (jfr
pwœrt 139. 7, pwœrfoter 96. 17, 18, pwœrfoth 96. 14—15,
pivœrtœppœ 111. 7). Alla dessa fall, förut af ofvannämda
författare diskuterade, äro ej af den art, att de kunna
skänka någon ny belysning åt denna rätt mycket om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
