Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 KOBEKT LARSSON. ATS 12: 2
För svana jfr äfven Noreen, Geschichte § 218, i). Deremot
är a svårförklarligt i adj. varpœr. Beteckningen är dock rätt
egendomlig i de af Karlsson behandlade urkunderna och
han ser sig för många andra ej hithörande fall med a
för väntadt œ tvingad att antaga felskrifning.
Svårförklarliga äro ock de af Bråte från Dalalagen
anförda pres. awarhar och nom. sg. neutr. wårt (adj.).
Dessa fall kunna ej gärna förklaras genom Kocks regel.
Men huru än de äro att förklara, förefaller det ej
tilltalande att antaga afljud, då närbesläktade språk ej visa
parallelformer.
6) a i låneord: abel 9. 7, adams 9. 7, altara 24. 2
(sms. 2 gånger), Amen 45. 12, Arne N 183. 15, bokna 108.8,
hahn 108. 9, 10, jfr Tamm, Etymologisk ordbok, ordet ’båk’,
braz 60. 12, jfr Tamm, AnF II, s. 347, fangilse 164. 3,
mlgt. vangnisse, jfr Tamm, Tvänne tyska ändelser i
svenskan s. 23, kal 97. 7, kalk 13. 10, magnus 4. 14, 131. il,
132. 17, martins 92. 14, 118. 14, pant 10. 2, 119. il, pascha
24. 8, Pascha dagh 24. 3, stallara 160. 14.
7) Några enskilda fall:
a) toraka inf. 135. 6 (värbet förekommer utom i denna
form 6 gånger i pr. ind. icrœker samt 1 gång i part. wrœkin
83. 5—6), grauit 99. l (jfr inf. grœwa 36. 4, grœwœ 98. 13,
part. grœwit 98. 18). Om dessa former se Noreen,
Geschichte § 218. i). — Former med a af verbet »äga» i pl.
pres. ind. samt i pres. konj. hafva erhållit detta a genom
analogi från pres. ind. sing., t. ex. aghi 9. 13, 60. il ete,
aghu 15. 8, 24. 2 ete, agha 100. 16, 106. 10 etc.
b) arpö 86. 22. Om detta ord se Bugge, NTF N.R.
III, s. 258. Wadstein, Fornnorska homiliebokens ljudlära
s. 67 not i) sammanställer det. dial. åla med 61: cd ’rem’,
detta väl med orätt1.
1 I Nerike förekommer sel-åla med betydelse af den jemten
eller läderrem, som trädes genom skackeln och i hvilken selpinnen
fästes. Jfr Rietz, Svenska Allmogespråket: Ala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
