Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 KOBERT LARSSON. ATS: 12: 2
michiœls messu 20.5, ete, pik 31.10, Pingizdagha dagh
24. 3—4, pingiæ daghum 118. 14, pingixdagha 118. 15.
7) Särskilda fall:
a) brista 14.4, 116.5, m. fl. former, alltid med i,
slippa 90, 12, 148. 9, slipper 164. i, giwa 15. 9, 131. 19
m. fl. former, alltid med i, gitœ 153. 19 m. fl. former,
alltid med i. Jfr Bråte, Äldre Vestmannalagens ljudlära s. 17,
anm. och s. 19. Han anser i bero på utjämning från det
i urgermansk tid omljudda presens. Kock i Fornsvensk
ljudlära s. 553—4, innan ännu Brates arbete utkom, förklarade
i i giwa och gita såsom beroende på den föregående
palatalen, med förkastande af tanken på urg. ^omljud.
Sedermera har Kock i AnF VI s. 18, 19 gentemot Bråte framstält
den åsikten, att i uti brista, slippa, brigpa, spritta sannolikare
är att förklara såsom analogi från sådana värb af samma
klass som finna, brinna etc. I giva och gita anser han
i närmast bero på den föregående palatalen och det i ett
par värbformer förekommande ändelse-z:et. Emellertid
förkastar ej Kock helt och hållet antagandet af analogi
fr. urgerm. z-omljudt presens.
b) brinni 12. not 85); Schlyter har från cod. B
upptagit bruni 11. il. Jfr dock, att ett brinni fins i isl., se
Vigfs., der ordet citeras ur Haustlpng. brinni kan vara en
ung analogibildning efter värbet.
c) icorna 108. 5, ikorna 108. 7, icorna hund 123. 21.
Jfr ofvan § 2, 7).
d) jighur, a. pl. n. af räkneordet ’fyra’, 95. not 65).
Schlyter har i st. för denna form upptagit jiughur från
cod. B. A. pl. n. af detta ord förekommer utom här under
vanliga formen Jiughur 101. 2, 3, samt n. pl. n. likaledes
under formen Fiughur 101. 16. Kanske föreligger någon
felskrifning. Möjligen kunde i vara analogiskt infördt från
andra former af räkneordet med i. Jfr Kock, Fornsvensk
ljudlära s. 251. Emellertid måste för Kocks förklaring
af i antagas, att räkneordet förekom obetonadt, då ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
