Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 12: 2 SÖDEEMANNALAGENS LJUDLÅRA. 69
8) Efter ø i rotstafvelsen.
I regeln har ändelsen œ (e), t. ex. barkløptœ 102.19,
dømes 50.5, 161.6, fripløsœn 51.20, følghiœ 96.16, 117.13,
gøzlœ ran 99.4, cløwœt 125.5, løsœn 147.5, snøpœ 82.8,
ømœ 135.12, østœn 173.21, øyœ 122.8.
Undantag med a i ändelsen äro: døpan 65.7, 154.3,
167.13 (œ 13’ gånger), fatøkra 135.3, fatøkan 135.12, 161.
6 {]ir fatøkrœ 125.2), fœbøta 40.10, 175.20, ?(?øra 129.n
(jfr inledn.), cøpta 126.13 (cøpœ 70.17, 77.7 ete),
løska-lœghi 63.4, løskamœn 55.2, nøpga 100.7—8, wrø ra/ 114.
5 (œ 2 gånger), sacløsan 144.15, 168. 15 (rø fø) 2 gånger),
røa/á førpan 164.18 (førœ 162.15,20 ete), øglia 140.7 (œ
140.9). Om fœbøta 40.10 jfr Kock s. 121. Likaså 175.
20 i uttrycket »til fasta oc til fœbøta» synes fœbøta böra
ändras till fœbot. Cod. B har fœbopt. Är fœbøta g. pl.,
har väl ø analogiskt inkommit från andra omljudda kasus.
a kan då vara att förklara från den regelbundna formen
bota. öfriga undantagen, som till största delen visa
växling af a och œ i ändelsen, kanske äro att förklara såsom
inkomna från originalets beteckning. Eller måhända
originalet fullt regelbundet haft œ i ändelsen efter
rotstafvelsens ø, då a i ändelsen kunde tillhöra afskrifvarens dialekt.
Denna sista anmärkning gäller äfven om a i ändelsen efter
föregående œ och y i rotstafvelsen.
§ 11. Växlingen i : e.
I Fornsvensk ljudlära s. 319 yttrar sig Kock om denna
växling för Södermannalagens vidkommande. Lagen synes,
säger han, i någon mån tillämpa balanslagen på i—e.
Från och med Prologus till och med kyrkobalkens slut
(den af honom undersökta delen af lagen) brukar
nämligen enligt honom z-gruppen1 alltid ?’, med undantag af
blott 4 ord; ^-gruppen1 åter har dels i, dels e, i sluten
1 Om betydelsen af dessa termer se Kock, Fornsvensk ljudlära
s. 244—245.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
