Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkomålningar i Uppland från medeltidens slut. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
OTTO SYLWAN.
ATS 14: 1
målningar, hvilka tydligen hafva tillkommit relativt sent,
blifva dessa bladslingor allt stelare och tråkigare; så i
Edebo, som vi se på fig. 7. Förgäfves försöker målaren här
upphjälpa ornamentets magerhet genom att upprepa det
i ständigt samma enformiga figurer, hvilka likt ogräs
sprida sig öfver hela hvalfven. Äfven grundformen
förändras med tiden något och liknar mera en kvist med
parvis rundade småblad.
Ornamentet återfinnes inom Sverige jämväl på ett
litet altarskåp, som från ena Enhörna-kyrkan
(Södermanland) kommit till Statens Historiska Museum1; om det
möjligen går igen äfven i Risinge och Råda kan icke
ensamt med ledning af Mandelgrens kopior afgöras.
Äfven nere i Danmark kunna vi påvisa samma
ornament. T Roskildes domkyrka hafva vi det i Kristian T:s
kapell, hvilket invigdes år 1464 och antages jämväl vara
måladt vid samma tid; väggarna äro alldeles fyllda af
slingor, sammansatta af blad, hvilka närmast likna dem,
som vi se på bilden från Knifsta. Ehuru i mindre
utsträckning förekommer ornamentet på samma ställe i två
andra kapell, Birgittas och S:t Laurentius’, båda målade
först 1511. — Att döma af planscherna i M. Petersens
verk om de danska kyrkornas kalkmålningar och af i det
danska Nationalmuseets arkiv befintliga kopior i färg af
dessa har motivet ganska flitigt användts i flera kyrkor,
som målats under 1400-talets senare halft, så i
Vording-borg och Thingsted samt i Elmelunde och Kjeldby på
Möen, möjligen äfven i Draaby och Vallensbæk2. I dessa
1 Mycket sannolikt förefaller det ju att sådana skåp behandlats
af samme målare, som dekorerat hvalfven; om jag dock icke här gått
in på detta förhållande, så beror detta på, att en undersökning af de
talrika altarskåpen icke existerar och fordrar för sig ett högst
betydligt arbete. När detta, som man får hoppas, om icke allt för lång
tid blir gjordt, kan samhörigheten diskuteras.
2 Se Petersens anförda verk pl. XXI f., XXX-XXXIII med
motsvarande text, särskildt s. 137 f. angående Vordingborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
