Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkomålningar i Uppland från medeltidens slut. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
OTTO SYLWAN.
ATS 14: 1
uppfinning, och öfvergången till denna bildades af de
s. k. blockböckerna, hvilka åstadkommos genom aftryck
af trätaflor, där icke blott bilderna utan också texten
skurits ut för hand. Bland de märkligaste af dessa
xylografiska produkter är just Biblia pauperum, som på detta
sätt offentliggjordes i ett flertal upplagor. Text och
anordning äro i dessa öfverensstämmande med det nyss
omnämda Constanz-manuskriptet. På detta sätt
mångfaldi-gadt vann arbetet en högst betydlig spridning. Medan
de flesta handskrifterna till inemot våra dagar lågo
opå-aktade i klostrens gömmor, blefvo de xylografiska
exemplaren af Biblia pauperum redan i förra århundradet
föremål för bibliognosternas uppmärksamhet och samlarnes
ifver. Mycken lärdom, flit och skarpsinnighet hafva offrats
på att fastställa de olika upplagornas och aftryckens
förhållande till hvarandra, obekantskapen med det
förhållandet, att handskrifter af långt högre ålder existerade,
har föranledt djärfva hypoteser om bokens uppkomst —
originalet skulle hafva tecknats af ingen ringare än Jan
van Eyck — och specielt vid försöken att vindicera
Lorentz Koster i Haarlem äran af boktryckeri konstens
uppfinning hafva Biblia pauperum-upplagorna varit ett
omtyckt vapen, i det man tillskref honom graverandet och
utgifningen af dem.
Att redogöra för alla dessa meningsskiljaktigheter
och strider kan här icke komma i fråga, helst de icke
tyckas hafva ledt till något fullt pålitligt resultat i
enskildheter1. Så mycket tyckes man dock numera vara
ense om, att de xylografiska älsta upplagorna knappast
1 Jag nöjer mig med att hänvisa till följande arbeten, där de
äldre äro citerade: A. von der Linde, Geschichte der Erftndung der
Biichdruckkunst> Berlin 1886; Dutuit, Manuel de Vamatear d’estampes;
Paris 1884 ff.; Lutzow, Geschichte des deutschen Kupferstiches und
Holzschnittes, samt inledningen till Laibs och Schwartz’ edition. En
del af speciallitteraturen får jag anledning omnämna längre fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
